Hanna Aronsson Elfman Föräldrar – Jag är Hanna och jag kommer från Karlstad, där jag tillbringade mina uppväxtår i sällskap med mina syskon och föräldrar. Jag tävlar i alpina sporter och tycker om att testa många olika grenar eftersom de alla är roliga enligt mig. Jag började träna och tävla när jag var sju, men min första tid på skidor var mycket tidigare än så; Jag fick mitt första par slalomskidor när jag var bara två.
Jag har aldrig suttit med och jag har alltid tyckt om att göra nya saker, så jag var inte bara en skidåkare som ung. Innan jag började med gymnastik deltog jag i en mängd fritidsaktiviteter; fotboll och segling var två av mina favoriter. Ändå har alpint alltid varit roligast.
Hela min familj tycker om att åka skidor, och det är något vi fortfarande gör när vi får chansen. Mycket av våra vinterträningar har ägt rum i Frykstabacken, Kils SLK:s hemmabakgård. Vi har tillbringat nästan varje semester, sportevenemang och picknick i Sälens fjäll.
Så vi har kombinerat träning i banya med omfattande frisking både på och utanför planen. Vi har haft så kul i backen! Under de varmare månaderna njuter jag av att spendera så mycket tid som möjligt ute på vattnet. Vi tillbringar ofta hela sommaren i vårt sjöhus, där vi njuter av båtliv, vattenskidor, wakeboard och i stort sett allt annat som kan göras på en sjö på sommaren.
Ändå är det mycket fysisk ansträngning inblandad. Jag blev uppflyttad till andra träningsgruppen för landslaget inför kommande säsong, vilket är fantastiska nyheter! Bra tränare, bra människor att träna med och bra träningsmöjligheter finns i överflöd. Till exempel går den första FIS-tävlingen i Sverige ofta av stapeln i november och den sista går av stapeln i slutet av april.
Landslagets andra träningsgrupp tävlar i de stora turneringarna i Europa Cup, nästa nivå efter världscupen. Majoriteten av tävlingarna hålls i alpländerna, vilket gör att många tävlingar är möjliga och många semesterdagar tas ut.Det är mycket tid mellan start av skidsäsong och början av tävlingar, så träningen börjar tidigt.
Den första hoppbacken är ofta i augusti, och säsongen fortsätter att bygga fart fram till årets första tävling. När tävlingssäsongen är slut fortsätter träningssäsongen ytterligare en månad, och de flesta skidåkare återupptar sina rutiner i maj och juni efter att ha tagit en paus under årets varmare månader.
Det är fantastiskt spännande att allt går bra och att jag har så goda förväntningar inför den kommande säsongen. Mitt primära fokus ligger på att förbättra mig till den punkt där jag kan tävla i världscupen med avsikten att bli bäst i världen på alpin skidåkning.
För att förbättra mig till den grad att jag kan vinna världsmästerskap, VM-medaljer och Olympic Supreme Award. Jag gillar verkligen min sport; Jag tycker mycket om att tävla och träna för både skidåkning och gymnastik. Men att nå toppen kommer att kräva engagemang, ansträngning och resurser. Det är så enkelt som att vänta på att höra från dig om du vill hjälpa mig på något sätt.
Nu när de tre veckorna av förberedelser inför vad vi trodde skulle vara den första världscupturneringen för säsongen är över, är jag hemma igen. Men, lördagstävlingen i Sölden blev inställd på grund av regn och snö, och vi fick ställa in vår resa. De kunde genomföra hjältens turnering i söndags sedan vädret lagt sig. Johan Silfält från Arvika gjorde debut i Världscupen, och det var extra roligt eftersom vi hade en värmlänning till start.
Detta koncentrerar sig på slalom, därför blev det mycket slalomträning och några superg-pass. Eftersom Söldens tävlingsbana är isig ville vi få lite träning på fruset underlag, så vi reste till Schnalstal (Italien). Vi fick riktigt bra träning i riktigt bra backcountry där.
Klättringen kändes jättebra och jag var exalterad över att börja Söldensäsongen. Jag blev förvånad när den installerades, men vi håller på med en utomhusaktivitet trots att vädret är svårt att påverka. Enkelt uttryckt, allt som krävs är en bra mage. Fler tävlingar är i horisonten och jag kommer att bära med mig hoppet om alla mina bra träningspass.
Jag har börjat träna hemma, träffat några potentiella affärspartners och tänt ljuset för mamma och pappa för allra första gången! Tiden går fort hemma, men vi är här i Stockholm för en mediadag innan vi flyger till Levi, Finland för VM. Det blir två slalomtävlingar den 19 och 20 november.
Det ska bli jättekul att ta tillbaka skidorna norrut igen. Jag blev uppflyttad till den första träningsgruppen för den kommande säsongen, vilket innebär ännu mer skidåkning och träning än vanligt; detta är utmärkta nyheter. Säsongen 22/23 har officiellt börjat och vi har redan tillbringat fyra veckor i Argentina. Ett trevligt ställe med bra träningsmöjligheter; vi lyckades ganska bra där.
Vi avslutade säsongen med fyra matcher i Sydamerican Cup. Det var häftigt att uppleva tävlingens nerver, och jag är mycket nöjd med resultatet. Efter en lugn vecka hemma är vi nu på väg till nästa jakt, som kommer att äga rum i den italienska regionen Schnalstal. Säsongsöppningen i Sölden är på väg den 22 oktober och det ska bli spännande att gå tillbaka i backen efter en lång lågsäsong.
Säsongsavslutning 21/22 Sommarsäsong
Ett annat år som gick över förväntan var säsongen 2122–23.Sedan dess har jag vunnit världsmästerskapet fyra gånger den här säsongen och slutat på 15:e plats i SL-rankingen. Säsongens höjdpunkt var dock när jag blev uttagen att representera Sverige i den individuella säsongens olympiska spel.
Kina OS
När jag insåg att jag skulle kunna gå på OS blev jag extatisk. Möjligheten att gå till OS så tidigt på säsongen var något jag bara hade drömt om. Din resa var ganska lång; det innebar ett flyg med mycket bagage och sedan ytterligare en resa med buss från flygplatsen till OS City. Jag tillbringade totalt tre veckor i landet Korea, under vilken tid jag tävlade i både individuella och lagslalomtävlingar.
