Anna Lindmarker Ung – Anna Lindmarker förlorade sin älskade Lasse sommaren 2017 efter 20 års äktenskap. Lars Weiss, sedan många år journalist, gick bort i en ålder av 75 år på grund av långvarig sjukdom. Hon skriver i ett Instagram-inlägg, “Han var min stora kärlek, min älskade man.”
Ett tragiskt dödsfall inträffade i slutet av juli för Anna Lindmarkers man, Lars Weiss. Kort efter avslöjade hon omfattningen av hennes och hennes familjs nöd i ett uppriktigt Instagram-inlägg med titeln “Sorgen är obeskrivlig”.Lars Weiss karriär som journalist, författare och mediepersonlighet var fruktbar och långvarig. Noterbart var han med och grundade TV4:s nyhetsprogram Nyheterna.
Efter att ha varit tillsammans i 20 år fick Anna Lindmarker och Lars Weiss sin son Willy tillsammans. I ett Instagram-inlägg beskriver Anna Lindmarker det senaste uttrycket för tillgivenhet från branschen: Jag är den du vill ha.När Anna Lindmarker intervjuades av Hemmets Journal i våras tog hon inte upp sjukdomen inom tillverkningssektorn.
Både Lasse och jag har haft en fantastisk tid tillsammans. Vi har livliga och tankeväckande diskussioner. Jag har lärt mig så mycket av Lasse. Som en illustration får man inte fästa sig vid människor, platser eller saker. Nyckeln är att flytta sin uppmärksamhet till det som verkligen betyder något.
Trots att han var extremt sjuk lärde han mig hur man känner medkänsla, sa hon då. Lars Weiss dog i lungcancer, enligt TV4. En sådan sträcka täcktes i luften.Hon visste redan som 13-åring att Anna Lindmarker en dag skulle bli journalist.Det var inte allt tack vare att min pappa arbetade i branschen, men det hjälpte mig verkligen att få en viss förståelse för vad det innebär att vara specialist.
Så småningom kom Anna med sin pappa på Svenska Dagbladets redaktion.Jag gillade verkligen den atmosfären. Det var alltid ett pirrande i luften, en intensitet och energi som jag inte kunde låta bli att dras till. Man kunde känna spänningen i rummet när någon verkligen ville lägga vantarna på den artikeln, till exempel. Men framför allt valde jag journalistiken på grund av glädjen jag har att skriva, på grund av min nyfikenhet, på grund av utmaningen det ger mig och på grund av mitt genuina intresse för andra människor.
Eftersom Annas pappa, Ingmar Lindmarker, arbetade som diplomat och utrikeskorrespondent, flyttade familjen en hel del. Hon föddes i Sovjetunionen, bodde i Sverige några år innan hon flyttade till New York och sedan tillbaka till Sverige innan hon bosatte sig i Washington.
Tja, lägg den där och lämna den. – Ja. Generellt sett får vi mycket vila under natten. Det var mycket jobb för ett litet barn. Efter ett antal år i det nya landet, när jag hade skaffat nya bästisar, var det återigen dags att ge sig av. Jag är rädd att jag är bekant med en röd sill. Det var många protester från alla samhällsskikt. Därför har jag slutat söka korrespondentjobb, säger Anna.
Anna berättar en berättelse om en djup dröm hon hade när hon bodde i USA.När vi tog tåget in till New York City från vårt hem i Rye blev avståndet mellan mitt liv och de barn som levde i fetma extremt märkbart. Rutten gick förbi Harlem, där barn lekte på gatorna.Annas nyhetsrapporter tenderar att handla om något vardagliga ämnen. Men fördelen med att vara i direkt kontakt med ingen mellanhand är obestridlig.
Tänk till exempel tillbaka några år och minns terrorattackerna i Frankrike. Jag och mina medarbetare stannade sent på kontoret efter vårt 22:a utskick eftersom vi var mitt uppe i en pågående nyhetsutveckling. I kölvattnet av de senaste terrorattackerna i Paris har nya detaljer dykt upp från flera platser. Det var ett saftigt ämne att rapportera om, men det var också en intressant utmaning på jobbet.
Långa nyhetssändningar gör det omöjligt att förutse vad som kommer att hända.På 1990-talet anställdes Anna som ny programledare för SVT:s Aktuellt-program; hon har sedan flyttat till TV4, där hon fortsätter att vara programledare.Vi är mer än bara medarbetare som stöttar varandra; vi är vänner också.
Vänner är en viktig del av Annas liv.Jag har känt en av mina närmaste vänner i bara några år, men nu är de en av mina största influenser och cheerleaders. Våra dagliga samtal är konstanta och roliga.Anna avslöjar att hon träffar en grupp kvinnliga kollegor en gång i månaden. De bildade en bokklubb tillsammans vid ett tillfälle. Det bästa sättet att bli uppmärksammad är att använda siffror.
Anna fyllde 60 år i början av året. Hon hoppades på ett mer högljutt och spännande firande. Tyvärr, på grund av influensaepidemin, var vi tvungna att spendera dagen hemma med våra familjer för lunch istället.Äntligen blev det ett riktigt vackert och meningsfullt firande. Lasse och mina tre söner pratade alla med mig och visade mig massor av kärlek. Jag kände hur magen tappade och mitt hjärta rasade. Anna försöker placera ena änden av en satsning på en stol på ett sådant sätt att den vilar i högsätet. Annas knä har opererats.
Hon tog ut sina tre hundar och krattade snubblar över ett dött träd. Det hela var roligt. Och eftersom jag är riktigt blyg gick jag runt länge med skadan utan att försöka få hjälp. Men till slut, när jag gick till en läkare, berättade han att jag hade en fraktur och att jag hade slängt hela medicinskåpet.
Det går inte att förneka hur uppriktigt Anna vill diskutera livets dystra och trista aspekter. Det är inte så att jag undviker svårigheter genom att stoppa huvudet i sanden, men att prata om känslor har alltid varit svårt för mig. Det är ovanligt att jag inte diskuterar mina tankar med mina nära vänner. Efter det är det samma sak som en bit flintglas.
