Basia Frydman Familj – I en speciell tillställning på Dramatens Mlarsalen den 10 juni kommer skdespelerskan Basia Frydman, som gick bort 2016, att hyllas av skdespelare, sångare och gästartister. Text, musik och hinkar av kärlek delas i Basias vardagsrum. Kvällen arrangeras av Robert Weils familjestiftelse och det judiska gemenskapscentret.
1982 gick Basia Frydman in på Dramaten iförd bara ett cigarettmunstycke, leopardtajts och en Dra-matenvagn som sin egen Dionysos. Den nationella scenen fick äntligen den diva den alltid hade velat ha. Hon häpnade världen med sin enorma styrka och konstnärliga uttryck. Basia strävade efter att vara kulturellt tolerant. Vad skulle få henne att vara det? Hon fick hela världen att domna av med sitt leende. Dramatisk regissör (1985–1997) Lars Löfgren
Programmets namn, “Puss, puss”, var en pjäs på Basia Frydmans signaturfras. Tankarna går också till korridoren som leder till den lilla scenen i Dramaten, där Basia, känd för sina intensiva röda slicks, ofta framförde pussavtryck innan hon gick in på scenen. Under hela året fanns det många röda lupiner på leden.
Basia Fryman var medlem i Dramatens fastaensemble från 1982 till 2013. Han gjorde sin skådespelardebut som rollen som “Rotting” i “Tröstetrasan” av och tillsammans med den äldre papegojan Staffan Westerberg. Därefter medverkade hon på Dramaten i 59 olika roller. Hon blev känd som Syster Yster i den svenska barnföreställningen Lillstrumpa och Syster Yster, vilket är så många som känner henne bäst. Basia gick bort den 21 augusti 2016 efter en utdragen sjukdom.
I samarbete med det judiska samfundet och Robert Weils familjestiftelse. Puss, puss — en hyllning till Basia!, 10 juni kl 16:30 i Malasalen. Kungliga Dramatiska Teater, även känd som Dramaten, är Sveriges nationalscen. Teatern verkar på regeringens begäran, vilket innebär att den både ska bevara teaterns historia och arbeta för att främja teaterkonsten. Klassiska verk, nya pjäser och pjäser riktade till yngre publik spelas på Dramaten. Den svenska regeringen finansierar teatern fullt ut.
Sedan 1908 har Dramatiken kallat Teaterhuset på Nybroplan för hem. Den har fyra prestationsutrymmen. Den största lokalen, Stora scenen, kan ta emot så många som 770 gäster. Lilla scenen ligger på nedre våningen i huset på Almlöfsgatan, i direkt anslutning till Nybroplan. Skater Basia Frydman gick bort söndagen den 21 augusti. Hon var en omtyckt medlem av Dramatens kärncast. .
Yael Feiler, teatervetare, minns henne som kvinna och dansare, men hon minns också den rasism som Sveriges kulturetablissemang påtvingade henne.Hon identifierade sig som judisk men kom ändå att framstå som en snävel. Ja, Carmen kanske. Basia. En syn som faktiskt dyker upp. Det väcker intresse. Stark och vacker.
Och det är levande. Som schackspelare satte jag ett högt värde på detta utseende. Jag träffade henne på kaféet Ritorno i Vasastan för några år sedan för en intervju om samma ämne. Hur hennes uppväxt och avsaknad av en konventionell världsbild påverkade hennes yrkesväg.
De tyckte att du var fantastisk, men du passar inte in på en svensk teater. Det är vad hon hörde off-the-record från någon som deltog i auditionsjuryn när hon sökte till teaterskolan. Det var tidigt 1970-tal i Sverige. Och det säger mycket inte bara om Basia, utan om Sverige som helhet och om svensk teater i stort.
Hon tog sig ändå till slutet och spelade “franska flickor, galna tattarflickor, alla udda grejer” länge och väl, men aldrig Shakespeare eller Tjechov, som hon beundrade och trodde var en del av hennes egen Rysk judiska kultur. Och hon hörde om och om igen att hon var så unik: “Du är väldigt bra, men det är faaaaancy att du ser ut som du gör.”
På kvällen på Ritorno berättade Basia att hon inte insåg att det var en möjlighet att vara unik och istället tyckte att det var fel på henne. Samtidigt gjorde hon dock motsatsen till vad som förväntades av henne och i stället för att smälta in i mängden betonade hon vad hon kallade sin “orientaliska syn”.
Resultatet var enligt hennes uppfattning att hon trots att hon var “jätteblyg” och “jätterädd” och “tacksam för att ha fått vara med” blev missförstådd och framställdes som mycket mer cynisk än vad hon faktiskt var. Hon beskrevs ofta som “färgstark” i intervjuer och nyhetsartiklar, och “en främmande fagel” användes för att beskriva henne. Detta tröstande men helt främmande sätt att förhålla sig till sitt pågående liv.
Ändå klagade inte Basia. När jag äntligen stöter på henne efter nästan ett halvt sekel i arbetskraften försöker hon förstå och så småningom slappnar hon av och säger: “Jag var den första, och vad skulle de göra med mig baserat på vad jag gjorde då?” Hastigheten var bra för mig.
Jag var först, så varför skulle de vilja umgås med mig? Basia var medveten om de stränga normer som fortfarande anses definiera svensk teater, och hon ansåg att det var “fruktansvärt att det ska vara negativt att vara speciellt inom en konstart.”Hennes motattacksstrategi var dock att “…acceptera det bara.”
Allt som återstår är att göra ett utmärkt jobb. Jag vet att jag fortfarande sticker ut som udda, men jag använder det till min fördel. Precis som jag är, så är du. Jag slår mig inte upp.” Basia Frydman har gått bort, hon var mest känd som rösten till Syster Yster i den svenska barnföreställningen “Lillstrumpa och Syster Yster.” Hon fyllde 70 år. Den innehåller nyheter om svensk kultur från Sveriges Radio.
Frydman var grundare av Judiska teatern i Stockholm och medlem i Dramatens fasta ensemble. Sedan dess har hon varit en del av otaliga ensembler på ställen som Sknska teatern, Stockholms stadsteatrar och Dramaten.1994 nominerades hon till en Golden Globe för sin insats i filmen Kdisbellan.
