Björn Kjellman Ung – Mild, fräsch och förtjust i tacos. Björn Kjellman, som snart fyller 60, har utvecklat en egocentrisk inställning till sig själv och sitt arbete. Jag fick lära mig att värdera makt och prestige tills jag insåg att oavsett var en person befinner sig i livet så är de fortfarande bara en liten fläck.
Det är jättebra att vara det, utbrister han. Björn Kjellman kommer först. Nu kommer Brorsan. För att säkerställa att inga potentiella allergiker i Stockholm blir sjuka av att komma i kontakt med den nästan 40 kilo tunga svarta labradoodeln smugglas djuret in till staden via en bakväg.
Han har fått tillåtelse att åka någonstans medan jag upprepar mig, säger Björn och ger Brorsan en filt när hunden lägger sig för en tupplur.Den nuvarande vidlyftiga Kjellman har provat vad som kan bli ett typiskt “borgmästarskägg”, en sorts trevåningsversion som kanske passar perfekt på en vidsträckt kommunal lekplats.
Det är rätt; “Revisorn”, Gogols klassiska satir, har transporterats till våra dagar, till en svensk stad där alla känner till ditt namn. Björn spelar en av huvudrollerna bland andra som Peter Andersson och Katarina Ewerlöf, och premiären börjar den 10 februari.Björn Kjellman är en gammal man.
Hemma har han enligt egen berättelse förvandlats till en “vresig gubbe” som går omkring och klagar på allt, eftersom hela upprepningsperioden är en enda lång rad av “en enorm hög med problem som måste lösas”. Det är avgörande att jag kan materialet perfekt innan vi börjar upprepa det, vilket är utmanande för en ung man som jag själv, eftersom att lära sig ett nytt språk är otroligt tidskrävande. Jag skriver in mina svar och går sedan och smeker deras örsnibbar tills de sätter sig.
Bra på att lulla
Att se paralleller till det moderna samhället i den ryska revolutionen på 1800-talet är ingen raketvetenskap, som Björn hävdar. Själv är han “ganska bra på att släpa”, säger han. Björn säger, “Sanningen kan vara riktigt trist, en bra lögn är ofta bättre än en dålig sanning”, och det verkar som han redan börjat tänka på sig själv som Revisorn när han fortsätter.
Det viktigaste är att historien är underhållande. Det är inte nödvändigt att hon alltid är nykter. Han kommer förmodligen börja vilja ta livet av sig i nästa sekund. Ja, jag stannar inte med mig själv. Ibland gör jag det halvt på skämt. Vilket ämne som diskuteras är en nyckelfaktor i diskussionen. Om det är stötande behöver du bara stryka över det.Folk säger alltid till mig att jag är så söt och charmig.
Bara av den anledningen är det väldigt roligt att intervjua Björn Kjellman. Det finns inga klappsvar här; snarare funderar han och grubblar och resonerar. Han är precis där han säger att han är och helt pålitlig. Så, du ska intervjua Björn Kjellman. Före intervjun var den vanligaste reaktionen “Han verkar riktigt trevlig.” Han verkar lika anspråkslös som resten av sina medarbetare.
Vi kan inte dröja kvar i teaterns korridorer för länge eftersom alla börjar komma, klappa och bli sjuka. Björn Mosten (som spelade Max i tv-succén “Kärlek & Anarki”) står och småpratar med Björn som på egen hand bestämt att han ska lägga sig på gröna mattan på publiceringsdagen så att han kan fotograferas.
Både Björn K och Björn M verkar tycka att det är ganska normalt att en konversation äger rum medan man är utsträckt på en golfbana.Efter fotograferingstillfället drar vi oss tillbaka till ett rum bakom teaterns café, där Björn njuter av en av sina många koppar kaffe för dagen. På frågan om hans nattsömn säger han: “Jag sov ganska dåligt”, men ingen verkar märka det. Istället hör han sitt eget, eh, trevliga skratt och kanske lite stress som leder till kvällens långa repetitioner, och han hanterar det ganska bra.
När den här frågan med den ständigt charmiga Björn uppstår kan till och med Björn kännas lite sugen. Folk säger ofta till mig hur trevlig och snäll jag är, men jag har ingen aning om det är sant. Det är en vacker sak att prata om sig själv, trots allt. På samma sätt som jag kan vara charmig när jag är på gott humör, kan jag vara kall och likgiltig om andra människor behandlar sig som svin.Björn Kjellman spelar rollen som machoroller.
Alla av oss som trivts med Björn Kjellman i roller som “Fasadklättraren”, “Adam & Eva”, “Vägen ut” eller nu senast i bara “Kärlek & Anarki” vet förstås att han spelar en testosteronstinn macho helt själv , nästan aldrig i en tvrtom. Och han är inte ens en privatperson, vilket har varit ett hinder för hans karriär.
Trots sin svaga natur har alfahannar blivit en framträdande plats som en statussymbol bland en del manliga skateboardåkare. Vissa anläggningar har faktiskt överdrivit sällsyntheten hos denna art. Där var det svårt för mig att bli förstådd och accepterad i det talade språket.
Fördelarna med att vara man är många, och det kan jag intyga av personlig erfarenhet, men jag måste erkänna att det också finns vissa fördelar med att vara kvinna. Björns föräldrar arbetade båda inom det akademiska området; hans far undervisade på den lokala folkhögskolan och hans mor var antropolog, etnograf och bibliotekarie. Björn föddes på landsbygden i Grevie, Sverige.
När han flyttade till Trelleborg med sin familj (Björn har två systrar) när han var ett litet barn, fann han det utmanande till en början att slå sig in på en då mycket konkurrensutsatt arbetsmarknad.
Björn tycker, “Jag kände mig lite eljest.” Det var ingen hemlighet att jag hade vapenkamrater, men jag visste också att jag inte riktigt passade in. Jag tyckte väldigt mycket om att nattdrömma.
Trodde att skee-ball bara skulle förbli ett sidointresse.Vid 12 års ålder snubblade han över en teatergrupp och hittade snabbt en gemenskap där. Det var inte alltid jag tyckte det var fantastiskt att stå i centrum och få ovationer. Att låta någon utanför min familj se mina talanger och berätta för mig att de är bra på något var mer meningsfullt.
