Dotter Talulah Sällström Dödsorsak – Om hon hade levt till 42 år hade hon ansetts vara ganska gammal på den tiden. Att hon inte längre finns med oss är en stor saknad, och vi minns henne med kärlek och sorg. Johanna Sällström flyttade från Stockholm, där hon föddes, i unga år.
Johanna och hennes föräldrar återvände till Hälsingland, där hon växte upp med sin far, efter en kortare vistelse i Västergötland, där familjen senare skildes. För att börja sina teaterstudier på Södra Latin flyttade hon sommaren 2012 tillbaka till Stockholm där hennes mamma bor.
När Johannas stress och ensamhet tog ut sin rätt, kämpade hon för att acceptera tanken på att stanna i Stockholm. Hon kände sig också sviken av det faktum att hon aldrig säkert visste vilka hennes riktiga vänner var.
Johannas vän och regissören för filmen “Hot Dog” sa att hon hade en mycket intressant blandning av ljus och mörker, och att kontrasten mellan hennes roller som den barnlösa men livsälskande Anna-Karin i “Hans och hennes” och alkoholiserade Sandra på väg till rehab var slående.
I början av 1990-talet kunde vi få flyktiga glimtar av henne på skärmen och i köttet som Emma i tv-serien Bert och som “fröken Karin” i hela sagan Petrina trar.På scen kan man se Johanna framföra Shakespeares “En midsommarnattsdröm” i Hudiksvall, Strindbergs “Första varningen” i Stockholm och i olika inkarnationer på Teater Sörmland i Nyköping, där hon var förlovad under en längre tid.
I en Svenska Dagbladet-profil av henne sa hon, “När det kommer till teater och film ligger mitt hjärta mer hos de oberoende än hos etablissemanget.” Det är troligt att hennes mammas bostad i staden, liksom hennes engagemang i Mittiprickteatern och liknande Teater Scenario, höll henne kvar i Stockholm så länge trots hennes uppenbara attraktion till staden.
Hon kände sig mest bekväm i mindre miljöer, som tvåpersonersuppsättningen av Daniela Kullmans relationsdrama “Big Ben”, som spelades på en Södermalmsteater med bara femtio platser.Johanna Sällström kunde förmedla känslor starkare än många andra skridskoåkare.När hon var ledsen kunde man se oron skriven i hela hennes ansikte, och när hon var glad kunde man inte låta bli att svepas upp i den kraftfulla glädje hon utstrålade.
Men trots att Johannas extremt vackra sprudlande bly fick vem hon ville slå ihjäl, är hennes morgae roller vad de flesta kommer att minnas.Många minns fortfarande med fasa ögonblicket i den omåttligt populära 1990-talets tv-serie “Tre Kronor” när hennes karaktär, den alkoholiserade tonyhoran Victoria Bärnsten, började ta livet av sig.
Kvällstidningar diskuterade potentialen för viral spridning bland unga tittare av serien dagarna efter sändningens slut, ett fenomen som kallas “Werthereffekten”.Sättet som Johanna porträtterade Sandra i “Under Ytan” kändes helt genuint, och filmen blev en stor succé för henne och gav henne den prestigefyllda Guldbaggen för bästa kvinnliga huvudroll.
Vi noterar att Sandra tar en överdos i början av filmen, som hon därefter bär över axeln iförd nöd och näppe. Som den verkliga Roffe, som erbjuder unga kvinnor knucklehead-erbjudanden och sedan tvingar dem att sälja sig själva på Malmskillnadsgatan för obscena summor, är Mikael Persbrandt också riktigt bra i den här filmen.
Ovan och ovan belönades filmens fotograf Jens Fischer med en Guldkamera för bästa bild. I motsats till Daniel Fridells tidigare filmer, som “30:e november”, där Johanna spelade en mindre roll, fick denna film ett överväldigande positivt mottagande; den mest poetiska recensionen av filmen.
Tv-filmen “Bekännelsen” och feel-good-filmen “Hans och hennes”, ett graviditetsdrama som utspelar sig på en svensk landsbygd, gav en betydligt mer positiv bild av Johanna. Båda filmerna regisserades av den nyligen tragiskt oturliga Daniel Lind Lagerlöf, och de har nästan identiska skådespelare, inklusive Jonas Karlsson.
Ralph Carlsson och Michael Nyqvist. Ungefär samtidigt stod Johanna på scen på Malmö Dramatiska Teater i en uppsättning av Oscar Wildes “Dorian Grays porträtt” mot bland andra Rikard Wolff och Johan Widerberg. Gruppen var bara tillsammans under en kort period innan de formellt upplöstes 2005.
Strax efter den första filmen i den nya Wallander-serien, “Innan frosten”, hade filmats men ännu inte haft premiär, Johanna tillbringade terminen i Thailand med sina två döttrar när den förödande tsunamin slog till mitt under semesterperioden det året.De två tog sig genom den enorma dalen och återvände hem fysiskt utmattade, men Johanna tröstade sig mycket med det hon hittat. Johanna började agera i de fem år långa Wallander-filmerna innan hon fick chansen att ordentligt bearbeta det trauma hon upplevt.
Detta kan hända om mindre än två år, vilket är ett mycket högt tempo. Tyvärr är det ett bevisat faktum att Johanna var deprimerad under hela skådespelarperioden, vilket blir plågsamt uppenbart när man ser filmerna i kronologisk ordning; hennes känslomässiga uppsving är en vanlig biverkning av antidepressiv medicin.
Den fjärde Wallander-filmen släpptes hösten 2006, och efter ett sejour i Wiraspel i Roslagen började Johanna arbeta på Ystads Teater där hon medverkade i en bearbetning av Tjechovs “Msen” tillsammans med bland andra Tintin Anderzon.
Shakespeares “En midsommarnattsdröm” var Sällströms scendebut när han var 15 år, och han debuterade i uppsättningen på Hudiksvalls teater. Efter att ha gått waldorfskolan i Delsbo flyttade hon tillbaka till sin familj i Stockholm och fortsatte sin utbildning på Södra Latins teaterprogram. Hon arbetade också som scenstöldande artist på teatrar som Sörmland Teater och Ystads Teater.
I mitten av 1990-talet medverkade Sällström som Victoria Bärnsten, kungens äldsta dotter, i den svenska tv-serien Tre Kronor. Hennes genombrott som huvudrollsinnehavare kom 1997, när hon spelade Ytan i Under ytan, en film i regi av Daniel Fridell. Hon nominerades till en Golden Globe för sin insats i filmen och vann priset för bästa kvinnliga huvudroll. Under sin tid som skådespelerska spelade hon mer än ett dussin roller.
