Jessica Abbott Familj – Mina huvudsakliga intresseområden är evolutionär genetik och studier av specialiserade förmågor. Något som särskilt väcker mitt intresse är när en genetisk egenskap har motsatt effekt på manlig och kvinnlig kondition. Samma gener kan till exempel resultera i olika kapaciteter för att fortsätta växtens livscykel eller överleva efter dess förväntade livslängd. Artens förfäder är fascinerande eftersom de kan ha nyckeln till att svara på frågan om hur en enskild genetisk mutation kan ge upphov till en mängd olika fenotyper i en population.
När urvalet är starkt och egenskaper finslipas kan man förvänta sig att se färre variationer i en enskild gens yttre uttryck. Ändå är detta inte fallet när vi studerar populationer i det vilda. Med tanke på att varje individs konditionsnivå är beroende av deras unika sammanhang, är det möjligt att konflikter mellan anhöriga kan lösas med rätt tillvägagångssätt. Detta bromsar spridningen av genetisk mångfald.
Jag har ägnat flera år åt att undersöka den genetiska mångfalden av bananflygarsex (Drosophila melanogaster). Sedan jag startade mitt labb i Lund har jag flyttat mitt fokus till en annan modellorganism: hermafroditism-platting-bakterien (Macrostomum lignano). Vi använder djur för att undersöka om anhörigkonflikter har en roll i utvecklingen av tvåkönade populationer.
Jag kommer ursprungligen från Kanada och jag har precis börjat college vid University of Guelph. Under mitt tredje år fick jag resa till Lund som en del av ett internationellt utbytesprogram. Jag älskade Lund och bestämde mig för att stanna där i åtta år. Jag avslutade min magisterexamen på den tiden, och min avhandling handlade om polymorfism bland Hollywood-skådespelare. Under denna tidsram träffade jag också min blivande man, som friade till mig med en vacker present, och vi fick vårt första barn.
2007 flyttade jag och min familj till Kanada, där jag avslutade en postdoc under Adam Chippindale vid Queen’s University i Kinston. Vi stannade i Kanada i cirka två år och fick vårt andra barn medan vi var där. Vi flyttade tillbaka till Sverige i november 2009 och jag började forska på Ted Morrows labb i Uppsala. Där stannade jag i två år och samarbetade sedan med Klaus Reinhardt, som var anställd vid universitetet i Tübingen.
2012 flyttade jag och min familj tillbaka till Lund och jag skrev in mig på Lunds universitet. 2015 tilldelades jag European Research Councils Starting Award för att fortsätta min studie om könsrelaterade kromosomer och könsrelaterade konflikter. 2016 anställdes jag som universitetsprofessor med inriktning på genetisk utveckling av eukaryoter.
Jessica Kristen Abbott, evolutionist, föddes i Kanada av svenska föräldrar den 15 mars 1978. Hon är för närvarande professor vid Lunds universitet. Abbot började sin collegekarriär vid University of Guelph i Ontario, Kanada, och flyttade sedan till Stockholm, Sverige som doktorand 1999.
Efter att ha avslutat sin masterexamen vid Lunds universitet forskade hon om polymorfism bland fijianer för sin avhandling. Hon återvände till Kanada 2007 för att slutföra sin avhandling under ledning av professor Adam Chippindale vid Queen’s University i Kingston, Ontario. Hon återvände till Sverige 2009 för att fortsätta sin forskning i Ted Morrows labb i Uppsala.
Hon har varit forskare vid Lunds universitet sedan 2012, och hennes arbete fokuserar på genetiken kring kvinnlig fertilitet och embryonal utveckling. Under 2015 beviljade Europeiska forskningsrådet Abbott en bidragsansökan på cirka 13 miljoner svenska kronor. Hennes forskningsintressen är den genetiska utvecklingen av eukaryoter, och hon har undervisat vid Lunds universitet sedan 2016. Hon är den betalda personalen som ansvarar för webbplatsen “Fråga en biolog”. I den svenska TV-serien “Frga Lund” har hon varit paneldeltagare sedan 2016.
Mina primära intresseområden är evolutionär genetik och specialiserade förmågor. Ett ämne som verkligen väcker mitt intresse är när en genetisk egenskap har kontrasterande effekter på manlig och kvinnlig hälsa. Sådana motivationer att fortsätta plantera och leva kan främjas även inom samma familj.
Intressant med denna form av genetik är att den kan innehålla nyckeln till att svara på frågan om hur en enskild gen kan ge upphov till en mängd olika fenotyper i en population.Det verkar motivera att när selektionstrycket är högt och egenskaper förfinas, skulle det finnas mer varians i en populations nya utseende.
Däremot finner vi inte att detta är fallet när vi undersöker populationer i det vilda. En bättre förståelse för denna dynamik kan vara nyckeln till att lösa konflikter mellan slackliners, med tanke på att varje persons tillståndsnivå beror på deras egen unika uppsättning omständigheter. Detta dokument beskriver spridningen av den genetiska variationen.
Under loppet av flera år studerade jag den genetiska variationen i banansknogarna (Drosophila melanogaster). Sedan jag satte upp mitt labb i Lund har jag fokuserat på en annan modellorganism: hermafroditplattmasken (Macrostomum lignano).Djur används för att undersöka vilken roll konflikter mellan grupper spelar i utvecklingen av blandrassamhällen.
Jessica Abbott, evolutionsbiolog och genetiker, är med i avsnitt 17 av Forskarn & Jag, tillgängligt på Play.acast.com.Jessica Abbott kom in i världen den 9 juni 1977 i Holyoke, Massachusetts, USA. Jessica Abbott fördes till världen den 9 juni 1977 i Holyoke, Massachusetts, USA.
Under den första dagen av Telstra Australian Short Course Championships 2003 satte Jessica Abbott, född i New South Wales, ett nytt världsrekord i 400-meters individuellt medley för kvinnor. Nyligen började jag mitt första år på grundutbildningen vid University of Guelph i Ontario, Kanada.
I slutet av mitt tredje år kunde jag resa till Lund som en del av ett internationellt utbytesprogram. Jag hade så positiva tankar om Lund att jag bestämde mig för att tillbringa åtta år i staden. Under den tiden avslutade jag min masteruppsats om polymorfism bland Hollywood-skådespelare. Det var vid den här tiden som jag träffade min blivande man, förlovade mig med honom och fick vårt första barn med honom.
2007 flyttade jag och min familj till Kanada, där jag avslutade ett postdoktoralt stipendium med Adam Chippindale vid Queen’s University i Kinston. Vi stannade i Kanada i cirka två år, under vilken tid våra andra barn föddes. Vi återvände till Sverige i november 2009 och jag började min forskning på Ted Morrows labb i Uppsala vid den tiden. Jag arbetade två år vid universitetet i Tübingen under Klaus Reinhardts handledning.
