Lars Amble Dödsorsak – Lars Amble, den prisbelönte skridskoåkaren och regissören känd för sitt arbete med “Repmnad” och “Göta Kanal”, är välkänd i sitt hemland Sverige. I natt gick han bort i sömnen i cancer. Förutom att arbeta på Dramaten och Riksteatern uppträdde Amble även på ett antal privata teatrar och var med i TVT:s ensemblebesättning. Han har också varit med i ett flertal filmer och TV-program, inklusive “Ngonstans I Sverige” (1973), “Repmnad” (1979), “Göta kanal” (1981) och “Den enfaldige mördaren” (1983). (1982).
En av hans sista roller var i TV4:s dramaserie “Morden I Sandhamn”, och han medverkade på inspelningen av Dramaten så sent som för fem år sedan.Lars Amble fick sin utbildning på Dramaten på 1960-talet och stod efteråt på teaterns scen för specialföreställningar. Även om Lars Amble hade en framgångsrik teaterkarriär var det hans roller i filmerna “Den enfaldige mördaren”, “Repmnad” och “Göta Kanal” som gav honom mest erkännande i Sverige.
Konstnärlig ledare för Maximteatrarna
Han började arbeta på privata teatrar på 1960-talet och var konstnärlig ledare för Maximteatern 1984 till 1994. Skadespelaren och regissören Peter Dalle minns Lars Ambles tid på Maximteatern.Lars var en fenomenal saxofonist. Han hade den sortens förmåga till lojalitet som jag alltid har sökt för mig själv. Jag tänker på honom med kärlek och nästan som en mentor. Jag blev väldigt chockad när jag hörde detta, som Peter Dalle uttryckte det till Kulturnyheterna.
Jag brukar göra det här:
Lars Amble vann teaterpriset “Guldmasken” tre gånger. Grundaren av Lorry minns hur Amble blev framträdande när även han tog sig in på den regionala scenen i mitten av 1980-talet.Ett av mina tidigaste minnen av honom är att han hälsade på mig och Thorsten Flinck. Amble hade aldrig träffat oss tidigare, och vi ville ha hans råd om området. Amble gjorde upp med sin senaste regim och plöjde igenom den på ett antal dagar. Det är så Peter Dalle är van att göra det, så han fortsätter med det.
Den känslan av värme och vänskap är något jag aldrig kommer att glömma. Som ett resultat av detta säger Peter Dalle att han alltid försöker svara när unga män kommer fram till honom och ber om råd om ishockey. Döden har gjort anspråk på Lars Amble. Aftonbladet rapporterar att den 76-årige polkamusikern Skadespelaren dog i sömnen i cancer.
Nyheten om Lars Ambles avgång möttes av stor sorg på Dramaten, vilket uttrycktes av konstnärliga ledaren Eirik Stub. Amble var verksam inte bara på Dramatens och Riksteaterns teatrar utan även på en rad privatteatrar och tv-teaterns ensemble. Som skådespelare har han varit med i ett flertal filmer och TV-program, bland annat “Ngonstans I Sverige” (1973), “Repmnad” (1979), “Göta kanal” (1981) och “Den enfaldige mördaren” (1983). (1982).
Det verkar som att många män har dött den senaste tiden: Brasse Brännström, Magnus Härenstam och nu Lars Amble. Han arbetade som regissör på scen ibland, framför allt på Arthur Millers “En handelsresandes död” (1992). Lars Amble spelade i sin sista roll på Dramaten i april 2015-uppsättningen av “Den girige” på Stora-scenen.
TV4-dramaserien “Morden I Sandhamn” var ett av hans slutprojekt. Lars Amble vann Guldmasken för bästa regionala verk tre gånger, och 2003 gav Sveriges kung honom Litteris et artibus-medaljen för hans framtida konstnärliga insatser. Lars Amble spelade i mer än 50 roller på Dramaten, där han även arbetade som regissör. Andra filmer där han hade en hand är 1979:s “Repmnad”, 1981:s “Göta kanal” och 1993:s “Den enfaldige mördaren” (1982).
Lasse berg spelade tillsammans med Lars amble i filmen Kalabaliken I Bender (1983). -Jag minns att han red en bindgalenhäst som släpade honom längs vägen och att han blev allvarligt skadad som följd. Jag tog med en ukulele en gång och han spelade trummor, berättar Lasse berg för TT.
Brasse Brännström, Magnus Härenstam och nu Lars Amble — det har varit en flod av män som dör omkring oss.Under hela 1960- och 1970-talen, när massiva förändringar svepte över Sverige, spelade Lars Amble ett antal centrala roller på tv.Han blev känd på privatteaterkretsen efter att ha spelat huvudrollen i det klassiska beredskapsdramat “Ngonstans I Sverige” (1973).
Han hade en mängd olika befattningar på Maximteatrarna i Stockholm, bland annat som konstnärlig ledare. Tre gånger belönades han med privatteaterbranschens högsta utmärkelse, Guldmasken för bästa region, och 2003 tilldelades han även den kungliga medaljen Litteris et artibus för framtida konstnärliga strävanden.
I april i år, med uppsättningen av “Den girige”, spelade han sin sista roll på Dramaten.
I “Locus” undersöker Victor Fröjd ett antal frågor, bland annat om vi är samma sorts män eller inte, oavsett om vi är ute i skogen, på klubben eller hemma. Marit Shirin Carolasdotter, som är av samisk och kurdisk härkomst från Jämtland respektive Irak, har skapat den litterära tidskriften Jarkelidh för att ta itu med den generationsklyfta som uppstår när berättelser går i arv muntligt och blir nedsmutsade.
The Dark Room and the Delighthouse “av Sindri Runudde är istället en Bollywood-liknande förstärkning av dansens förmåga att underlätta titillation. För en liknande ton, se verk av det svenska konstkollektivet Ful, vars “Baba karam – genom Jamileh och Khordadian” är influerad av traditionella iranska familjefiranden.Fem koreanska filmskapare har erbjudits produktionslägenheter för år 2023.
Det så kallade Arkitekturpriset, eller Kasper Kalkon-priset, instiftades för åtta år sedan som ett svar på Sveriges Arkitekterförenings påkostade Kasper Salin-pris. Den svenska motsvarigheten till Oscar i arkitektur är kalkonpriset, som delas ut till årets mest imponerande nybyggnad.
Och 2023 års Kasper Kalkon-pris levererades i måndags till Karlstads stadshus, eller rättare sagt till det nya tillskottet i Stadshuset. Enligt Arkitekturupprorets motivering är det imponerande att kunna “få fasadmaterial i trä att se ut som en gammal betongfasad à la Tjernobyl (efter olyckan).
