Linnéa Wikblad Karl Pettersson – Marcus Berggren och David Druid dyker in och upplever ställföreträdande idag, och de får sällskap av ingen mindre än den återvändande Linnea Wikblad i sin delade vänkrets. Dessutom får vi sällskap av Robin Jonsson, som gjorde en musikdokumentär om Andreas Kleerup; vi pratar med Babs från P3 News, som var närvarande vid protesten Swedish Black Lives Matters utanför den amerikanska ambassaden; och vi kommer att besöka Killen med en himmelslykta.
Hans riktiga namn är Faraz Ali, och han hjälper alla från David och Marcus att göra sina egna takfönster. Linnea Wikblad, den 36-åriga showrunnern, refererar till 2023 som “den stora “breakup-ret” i “Morgonpasset I P3”.Hon meddelade i radioprogrammet att hon för närvarande är singel igen efter ett långt förhållande.
När programledare diskuterade Mark Levengood, 58, och Jonas Gardells skilsmässa sa Wikblad “Ute på marknaden: Mark Levengood, Jonas Gardell… och Linnea Wikblad.”Programmeraren medger att händelsen var en traumatisk upplevelse för henne, och hon känner sig nu “en översvallande ensamhet” efter en tid.
En tanke som kan komma att tänka på är “okej, då är det jag som är 37 och singel.” Hur man än blir singel är det en sorglig verklighet att man är ensam.Det är lätt att få intrycket att alla i de mörka städerna är upptagna av sina egna barn, köper upp hus tätt intill varandra och flyttar till förorten eller på landsbygden.
Jag tycker inte att det är något konstigt med mig själv.Linnea Wikblad hävdar att många av hennes vänner är i monogama relationer och att det har varit till hjälp att lära sig om deras svar på hennes uppbrott.Flera av dem tittar på mig med en tom, apatisk blick.
Mycket hjälpsam när man går igenom en kris av denna karaktär är insikten att andra människor inte verkar bry sig så mycket om mig. Kan du föreställa dig hur ditt framtida liv kommer att utvecklas? Hon säger i “Morgonpasset” att det har varit en trevlig väckarklocka.Linnea Wiklund kommer att vara paneldeltagare i SVT-programmet “Bäst jag testar”, med premiär den 24 februari. Aftonbladet har kontaktat den kommentarsfria Linnea Wikblad.
Följ med oss när vi reser genom rum och tid när vi tar oss söderut från T-centralen via den röda tunnellinjen till stationerna Fittja och Masmo. Samhällsengagemangsprojektet “Activivera regionens kvinnohistoria” drivs av Stockholm Kvinnohistoriska och syftar till att lyfta fram kvinnornas erfarenheter och bidrag till utvecklingen av Stockholmsområdet genom visningar och poddar.
Vi hoppas kunna skapa nya erfarenheter och göra den kunskap som redan finns inom området mer tillgänglig för fler genom att arbeta med likasinnade organisationer. En diskussion om tvätterskor, resor, anställningsnormer, migration och att bosätta sig.
En vanlig trend inom historieskrivning är att tona ned kvinnors handlingsfrihet och betydelsen av deras handlingar i det förflutna. I dag står mansnamn för 87 % av de som finns upptagna i skolhistoriska böcker och 92 % av de som finns upptagna i biografiska ordböcker.
En fråga om kvinnors rättigheter och demokrati är kärnan i Stockholms Kvinnohistoriskas uppdrag att dokumentera kvinnors erfarenheter över tid. Med detta projekt hoppas vi uppmärksamma kvinnornas bidrag till regionens museer, arkiv och villaägarföreningar. Att fokusera på berättelser från Fittja i Botkyrka kommun och Vrby i Huddinge kommun är en stor del av detta projekt.
Projektet genomförs i nära samarbete med Mngkulturellt centrum, Svenska Husbyggarnas Riksförbund, Stockholms läns Husbyggareförening och Hagalunds Tvätterimuseum. Sponsras av Stockholms läns kulturråd. Kvinnor är särskilt utsatta för våld och övergrepp eftersom de förväntas “flyga hem” från hela världen. Trots detta fortsätter vi att lyssna på deras berättelser. Den 16 december 2022 arrangerar Kvinnohistoriska och Mngkulturellt centrum i Stockholm en kväll tillägnad kvinnor och resor.
En uttömmande sammanfattning av farorna för kvinnor och barn när de är i luften. Bara kvinnor, tack. Utforska deras ansträngningar mer i detalj här.I Botkyrka kommun, som Fittja är en del av, bor människor av över 160 olika nationaliteter.
Det var en av anledningarna till att Mångkulturellt centrum bildades 1987. Flera män från Fittja och andra delar av kommunen, framför allt i norra Botkyrka, har emigrerat till Sverige i jakt på bättre ekonomiska möjligheter, medan andra har flytt på grund av krig. förföljelse och terrorattacker.
Mångkulturellt centrum arbetar alltså regelbundet med att lyfta frågor som rör migration: “Våra utställningar fokuserar främst på migrationsrelaterade fenomen och är därmed ständigt aktuella för såväl den lokala kontexten som för hela det svenska samhället.”
Utställningskoordinator vid Multicultural Arts Center: Ebaluna Guevara Acevedo
Kvällen inleds med ett introduktionssamtal om kvinnor och resor, följt av en rundtur i utställningarna på Noncitizen Studio och DIM/HEM. Du kan hitta ytterligare information om föreläsningarna och presentationerna längre ner på sidan.
Innan kvinnor lämnar sina hem eller hemland gör de flesta allt de kan för att stoppa krisen och hindra dem från att lämna. Kvällen inleddes med ett föredrag av Lina Hjärtström, där hon länkade samman starka kvinnor som upplevt flykt, aktivism, krig och fred.
Lina Hjärtström har varit aktiv i den äldsta feministiska organisationen i världen, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), i snart tjugo år. Hon är expert på feministisk säkerhetspolitik och underkuvande. Denna grupputställning, med titeln DIM/HEM, samlar fem kvinnliga ukrainska konstnärer som tvingades lämna sina hem till följd av Rysslands aggression mot Ukraina.
Konstnärer undersöker upplösningen av ett hus i både dess materiella föremålsform och dess existentiella betydelse genom sina varierande praktiker.Många av de projekt som visas väcker frågor om resor, gränser, yttrandefrihet och rätten till medborgarskap.
Lyssna på som Linnéa Wikblad, svensk journalist och programledare, och jag tar en tur till Hagalunds Tvätterimuseum, landets första och enda tvätterimuseum. Vi kommer att lära oss om historisk sexism, höra historien om tvätterskan Maria Släts flykt från Estland och möta tvättmaskinens förfäder. Tvätta som I tidigt 1900-tal I Sverige innebär kokning, klappning och icke-vegansk spa.
