Mikael Wiehe Sjuk- Mikael Jungners syskon dog när han var ung, och han dog nästan flera gånger. Han föll under auktoritet och känner sig nu hjälplös. När en man känner dödens kyla på sin hud, tappar han begäret efter auktoritet. Istället är hans mål att lista ut själva livet, vilket är ett mysterium för honom.
Det finska rundradiobolagets generaldirektör Mikael Jungners första smak av auktoritet kom under hans tid i militären. När pressen från överordnade ökade, fann den 19-årige officerskandidaten att detta gillade hans smak.
Känslan av makt är djup, kraftfull och, på ett konstigt sätt, beroendeframkallande. Det fanns en distinkt befälskedja i de väpnade styrkorna. Status var relaterad till makt, men inte uteslutande så. När en man nästa gång upplevde spänningen med campuspolitik blev det intressant. Makt, insåg han, är något som bara kan utnyttjas av den som vet hur man använder den.
Styrka kan inte köpas eller säljas som vilken annan vara som helst. För att parafrasera Platon, “En person kan inneha vilken stor titel som helst men ingen makt alls, medan någon på andra sidan kan vara en mycket viktig maktbärare utan officiell ställning.”
Makt korrumperar helt; det är auktoritetens glöd som ruttnar själen och försämrar ögonen. Men enligt Mikael Jungner är det möjligt att utveckla viss motståndskraft mot strålning. Han hävdar, “att förlora makt är det bästa sättet att bli räddad”, och tillägger att varje stor ledare har fallit från framträdande plats minst en gång.
Den svenska sångaren, multiinstrumentalisten och kompositören Mikael Christian Wiehe föddes den 10 april 1946. En av de mest inflytelserika figurerna inom progggenren, han var också bandets främsta låtskrivare och primära kraft.
Eftersom hans far var dansk tillbringade Wiehe de första sex åren av sitt liv i Köpenhamn. Vid fem års ålder övergav Wiehes pappa familjen. Två år senare, på uppmaning av Wiehes mor, flyttade familjen till Malmö i Skåne i södra Sverige. Han skapar både politiska och icke-politiska sånger; hans politiska sånger handlar om vad han ser som rätt och fel i samhället ur proletariatets perspektiv, men hans personliga sånger är mer inåtvända.
På 1970-talet var Wiehe en stor bidragsgivare till Hoola Bandoola Band som både sångare och låtskrivare. Han fortsatte att leda flera andra grupper efter att bandet splittrades 1975, och gick sedan solo i början av 80-talet. Han var god vän med Björn Afzelius, bandets andra sångare. De spelade ibland in och uppträdde tillsammans i hela Skandinavien på 1980- och 1990-talen.
Från och med år 2022 turnerar Wiehe över hela Sverige och spelar låtar från hans 20-tal album (exklusive olika samlingar). Nyligen producerades en sångbok med hans musik och texter till 220 av hans låtar. Hans singel Det här är ditt land från 2000, en cover av Woody Guthries This Land Is Your Land som sjöngs på svenska, blev en stor hit i Sveriges radio. Vidare har Wiehe översatt ett stort antal av Bob Dylans låtar till svenska, varav många har framförts av Totta Näslund.
En konsert för att hedra Wiehe genomfördes i hans hemland Malmö för att fira hans 60-årsdag. Över 20 000 personer såg framföranden av Wiehes sånger av kända svenska musiker som Joakim Thström, Lars Winnerbäck, Dregen, Lisa Ekdahl, Timbuktu, Stefan Sundström, Idde Shultz och Anna Stadling (av Hovet), Ebba Forsberg, Thomas Wiehe och Peter Clemmendson.
Wiehe gick in på scenen mot slutet av showen för att sjunga några av sina egna favoriter. Sveriges Television sände konserten senare, tillsammans med intervjuer och arkivbilder av Wiehe.Svensk-kubanska föreningen, Revolutionära Kommunistiska Ungdomen, Sveriges Kommunistiska Parti med flera stod värd för en festival i Malmö den 24 februari 2007, där Wiehe spelade.
De kallade det ett “solidaritetsparti för den kubanska revolutionen”. Även Ernesto Meléndez Bachs, Kubas ambassadör i Sverige, talade vid evenemanget. Wiehe har uttalat, “Kuba har det bästa rekordet för mänskliga rättigheter i regionen i en intervju med Kvällsposten, och han har uttalat, “Jag skulle tveka” att karakterisera landet som en diktatur i en intervju med Sveriges Radio.
När den svenske sångaren och poeten Mikael Wiehe och hans band tar farväl av sin danska livepublik på sin sista Skandinaviska turné, kommer de att framföra både fanfavoriter och helt nya låtar. Hans senaste album, Den siste mohicanen, kom ut i november, lagom till turnén.
Mikael Wiehes konstnärliga liv har de senaste femtio åren definierats av två teman: den ändlösa resan, eller turnén utan slut, och hoppet om en bättre värld. Den förra är komplett och har levererats till sin slutdestination, medan den senare är ett pågående projekt för den svenska sångaren och kompositören.
I början av 2022 ger sig den folkkära trubaduren Mikael Wiehe ut på sin sista turné. Sedan hans första möte med en publik framför Hoola Bandoola Band på 1970-talet har Wiehes verksamhet innefattat omfattande turnéer. Ett varmt och ömsesidigt band mellan Wiehe och hans fans som bestod under hela hans solokarriär. Därefter har ytterligare tusentals konserter spridit sig i de nordiska länderna. I närheten av hundra årligen. Varje år.
Mikael Wiehes avskedsturné, som startar i Bergen, Norge, och stannar till i 45 olika städer i Skandinavien, inklusive Århus och legendariska Musikhuset, kommer att bli hans mest omfattande hittills. Denna konsertserie är en anmärkningsvärd utskick av en av Sveriges bästa och mest inflytelserika musiker, som har satt sin prägel på samhällsdiskussionen genom sin musik i decennier.
Även om han går i pension från att turnera vid 75, kommer det alltid att finnas historier att berätta och låtar att skriva. The Symphonic Hall är en fantastisk plats för en poetisk och historisk kväll.
Efter en imponerande rättegång i hans hemvist Bacabal, Maranho, gick Mikael med i Sport Recifes ungdomsupplägg samma år (2017).
Efter ett framgångsrikt lopp med U-20, gjorde han sin professionella debut den 4 februari 2019, och ersatte andra ungdomsakademiprodukten Neto Moura i en 1-1 Campeonato Pernambucano oavgjord väg mot Salgueiro. Mikael lånades ut till América-PE för Pernambucano 2019 den 18 februari efter att ha återvänt till under-20-truppen. Efter att ha kommit tillbaka, spelade han för både under-20 och under.
