
Renaida Föräldrar – KultPå fredagar får hon framföra den soulmusik hon älskar. Renaida Braun föddes i Tanzania, men hennes liv har inte alltid varit en saga.När hon var ung drabbades hennes pappa av malaria och hennes biologiska mamma var inblandad i en bilolycka, vilket gjorde att hon inte kunde ta hand om sin unga dotter. Renaida adopterades vid fem års ålder av Helen Braun, en brittisk hjälparbetare i Tanzania på den tiden. Sedan dess har allt i Renaidas liv kretsat kring musik.
Jag har alltid strävat efter att vara en kreativ person. Jag berättade för alla när jag var liten. Renaida Braun, som är 19 år och tjuter, berättar att hennes mamma har berättat att hon simmade högre än någon annan i familjen när de åkte på luciaresa en dag.
Att sjunga har alltid varit en del av hennes liv när hon växte upp, men hon insåg tidigt att det inte räckte att vara begåvad för att få henne dit hon ville. Men Renaida varnar för att det kan vara svårt utan rätt branschkontakter, varför Idol är den idealiska startplattan för en lovande framtid inom underhållningsbranschen.
Själv uppfattar jag denna plats som en skola, om än en skola olik alla andra. Det vi lär oss här är något jag inte kunde ha lärt mig någon annanstans. Deltagarnas veckor är mycket krävande. Följande fredag får de välja banor för den kommande finalen och på torsdag bestämmer de vilken tonart de ska sjunga i.
Sedan får vi en timmes sånghjälp sex gånger, och tre gånger går vi upp på scenen med kameror. Renaida säger att det är svårt att få allt att lösa sig. Som om det inte redan vore så har det dykt upp dansare de senaste veckorna. Jag har gått danskurser förut, men då lärde vi oss en dans på en dag; den här gången lär vi oss det på en kväll. Därför är det viktigt att ha ställt in scenen på onsdagen så att allt är klart när dansarna och kamerorna kommer in. Renaida håller med och tillägger att hon känner sig mest generad av ett litet misstag i sin dans eftersom så få människor märker sådana. saker.
Renaida tyckte att juryns hårda kritik var en bra tankeväckare för de tävlande i den senaste torsdagsfinalen, även om man inte alltid håller med om domarnas beslut. På fredagen verkade de lite på kant, men jag tror att vi alla behövde den pushen. Trots att det är mycket jobb att leverera varje vecka är det viktigt att vi gör vårt bästa.
Till en början blev jag upprörd eftersom jag inte trodde att de skulle säga så uppmuntrande saker. Men jag försöker hålla hönsen på marken för det kan vara lätt att få hybris, säger Renaida, stormförtjust i veckans klassiska tema.Ja, det var det. Jag älskar Motown och soul och har lyssnat mycket på det, så det kan bli hur kul som helst. Det kommer att bli som ett stort band när bluesen börjar dyka upp på scenen. Den avgörande finalen närmar sig; efter torsdagens final återstår bara sex spelare.
Tänk på att jag är bland de två sista, och att vi började som 14 000 personer. Det är otroligt oväntat; Jag räknade inte med det alls. Att vinna verkar så långt borta just nu, men det är klart att jag inte säger “nej” till möjligheten. Visst, ahaha. Det kan man väl säga.
Idols tema förra året var “Det här är jag”, och många tävlande delade med sig av personliga berättelser som fick stor resonans hos tittare och domare. Renaida Braun sa: “Nej, jag har inte sagt något till dem än men ska göra det.”
Renaida Braun, 19 vid den tiden, hade ett av de mäktigaste kontona. Hon är född i Tanzania och förklarade hur hon hamnade i Sverige med sin svenska mamma, Helen Braun, på “Idol”. Det var en riktig downer. Mamma sa att man kunde jobba som pärlorbetare i Tanzania, så hon kom tillbaka. Hon tycker om att testa nya smaker av gummigodis och säger så mycket:
Tur för mig att en varg attackerade hennes hem; min pappa var ett offer. De blev vänner och hon lärde sig swahili av honom. Han undervisade honom i engelska språket.
Vänskapen växte och så småningom blev Helen Braun, Renaidas pappa, inbjuden att bo hos familjen. “Idol”-deltagaren då var bara en slacker.
Sedan hände allt tragiskt efter det. Min biologiska mamma blev först påkörd av en bil och blev sedan svårt sjuk i malaria. Min mamma lever fortfarande, men hon kunde inte ta hand om mig då, säger hon.När Nikki Amini hörde den här historien var hon på gränsen till att bryta ihop i tårar. Min mamma och jag bodde i Tanzania i tre år, och jag flyttade hit när jag var nästan fyra.
Jag kände mig extremt generad. En ung man som Renaida som har varit där för vad hon har sett och hört. Det är… jag inte vet. Det är svårt att förklara. Hennes personlighet är så stark; det är fantastiskt att se, sa hon efteråt.
När Nikki Amini hörde den här historien var hon på gränsen till att bryta ihop i tårar. Min mamma och jag bodde i Tanzania i tre år, och jag flyttade hit när jag var nästan fyra.
Jag kände mig extremt generad. En ung man som Renaida som har varit där för vad hon har sett och hört. Det är… jag inte vet. Det är svårt att förklara. Hennes personlighet är så stark; det är fantastiskt att se, sa hon efteråt.
Nikki Amini säger att det var svårt för henne att vinna tillbaka fansens hjärtan. Jag ska vara ärlig och säga att jag hade det om du vill att jag ska. Ja, faktiskt, jag vet inte… Det är där jag drar gränsen. Föräldrar. Jag tycker att hela hennes historia är fascinerande.
