Prescilia Haddad Familj – Vi besökte Prescilia i hennes lägenhet i Trollhättan, där hon har bott med sin pappa det senaste och ett halvt året.De hade tidigare delat hem med andra familjer, men allt förändrades när hennes mamma och yngre bröder bestämde sig för att flytta till Libanon.
Jag håller dem båda väldigt kärt, därför är det självklart att jag saknar dem. Prescilia förklarar, “Jag vet att de är glada där, jag var bara med dem en månad i Libanon.” Prescilia är redan på väg till Libanon för att tillbringa nästa månad med sina släktingar där.Prescilia och hennes storasyster är båda födda i Libanon, men deras föräldrar bestämde sig för att åka till Sverige för ett tjugotal år sedan.
Anledningen är det pågående kriget mellan Israel och Libanon. Prescilias föräldrar tyckte inte att det var ett bra ställe att bilda familj på, så de flyttade till Sverige. Prescilla är lika identisk med sina svenskfödda syskon som de är.Prescilia förklarar att hennes mamma alltid hade längtat efter att återvända till Libanon, trots att hon tillbringat tid i Sverige.
Min bror kämpar där också. När vi var där i somras sa han att han funderade på att få sitt pass utfärdat på nytt så att han inte skulle behöva återvända till Sverige. Sedan Prescilla var ung har hennes familj tillbringat nästan varje sommar i Libanon, där majoriteten av hennes släktingar också bor. Prescilia själv klarar sig bra i Libanon, men eftersom hon fortfarande är nybörjare på gymnasiet har hon och hennes pappa bestämt sig för att tillbringa nästa år i Sverige.
Efter att ha rekryterat en ny journalistisk akolyt från medieprogrammet på Magnus bergsgymnasiet där hon undervisar, planerar hon att främja fältet på det sätt hon kan. Utfallet är osäkert oavsett om det sker i Sverige, Libanon eller USA. Det finns en potentiellt bred kulturell klyfta mellan Sverige och Libanon.
Prescilia säger att man firar högtider som jul och tacksägelse i mycket större utsträckning än i Sverige. Flera områden i landet har hårdare regler för till exempel homosexuella och lättklädda kvinnor. Det är mycket prat, och många människor ställer in sig.Så det är bara att hålla avstånd till olika regioner i landet. Enligt Prescilia är det ingen i Beirut som oroar sig för sådant.
Prescilia och hennes pappa planerar att återvända till Libanon nästa vecka för att kolla in familj och vänner.Prescilia, en frilansjournalist baserad på Kokosöarna, har blivit ombedd att skriva om livet i Libanon på sin egen blogg. Minst två gånger i veckan kommer hon att ge färska bilder och detaljer om sitt liv i sitt adopterade land.Hon tror att det kommer att bli roligt, och hon berättar att hon brukade ha en egen blogg.
Min tid med tidningen har varit både lärorik och underhållande. Jag har fått några bra idéer för mitt CV och personliga brev från att läsa det här. Det har inte bara varit fascinerande och roligt, utan det har också gett mig chansen att lära känna fler underbara människor, och för det är jag oerhört tacksam.
Jag har alltid haft en förkärlek för att skriva och fotografera, men arbetet på Latte har gett mig en chans att utforska båda intressena ytterligare. Vem vet, kanske slutar jag med att jobba inom journalistiken någon gång. Om jag inte hade fått chansen att arbeta i tidningens ungdomsavdelning, skulle jag aldrig ha övervägt en karriär inom journalistik.
Det är olyckligt att färre får möjlighet att prova på att jobba på en tidning. Upplevelsen är både lärorik och njutbar. Varje början måste ha ett slut; som det gamla ordspråket lyder. Latten kanske är över, men de roliga minnena – och de inte så roliga – finns kvar. Som i ögonblicket före en panikattack, när du inser att du inte har skrivit en fullständig rekommendation eller bokrecension före deadline.
Då har vi de där roliga meddelandena. En genuin semesterkänsla upplevdes av alla när vi provade många varianter av äggnog och diskuterade vilken som var bäst. Eller, som när min första genomläsning av Lattered Action började avvecklas mot sommarromantik. Alla hade med sig ett mellanmål och vi samlades alla och åt, drack och spelade volleyboll på Vänersborgs Sanden.
Nu när Lattesidorna är på väg att vända på sin sista sida och försvinna från TTELA tror jag verkligen att det inte bara är vi på redaktionen som har hand om denna situation. Ngra av er som str här högt hem vid frukosten och läser TTELA mste I alla fall ha slängt ett getöga p Lattesidorna? Men vem vet? Kanske kommer Latte tillbaka för att återigen fylla TTELA.
Förlitar sig på förutsägelser
Eftersom Linus och Ludwig har gått i samma klass under sin tid på gymnasiet har de haft gott om tid att sammanställa en samling av sina tankar och idéer i form av elektroniska post-it-lappar.De berättar om hur allt hängde ihop med lite hjälp av Giraffstöd, ett ekonomiskt kulturstödsprogram i Uddevalla kommun, och gratis användning av filmkameror med tillstånd av Göteborg Film Studios.
De kunde också hyra en lägenhet i tre dagar i tid för filmen.Det är jättebra, håller de med om, och de förundras över hur snabbt allt går framåt. Och vinner du, förklarar Linus, är du på väg till novemberevenemanget i Trollhättan. Men det är inte det enda mördarna har i rockärmen för sin film.
Vi kan också visa det på vår skola. Och det hade varit kul att gå runt och visa upp henne också, enligt Ludwigs åsikt. De primära syftena med filmen är att underhålla och provocera fram en känslomässig respons från publiken. Enligt Ludwig är filmens övergripande budskap – att människor ska vara glada – perfekt. i harmoni (svenska: “rivs tillsammans”).
Linus och Ludwig har båda hållit fast vid filmer tidigare, sett dem tillsammans och var och en väljer sina egna. Vi jobbade ihop, säger Ludwig till Linus och får direkt svar från sin kollega. Okej, Ludwig. Det är roligt att jobba med andra. Jag kunde inte ha listat ut det här på egen hand. Det är skönt att ha någon att prata med.
